• Ja tack, till erbjudanden och rabatter? 
• Ja tack, till inspiration och nya idéer? 
• Ja tack, till smartare köp och mer för pengarna?

Du har säkert märkt av utvecklingen redan. Det mesta du behöver har blivit dyrare, och det blir mindre kvar i plånboken varje månad. Ökade priser drabbar även butikerna du handlar i, eftersom när kunderna har mindre pengar handlar man mindre. Det gör att konkurrensen om kunderna ökar för butiken.

Men kom ihåg att ökad konkurrens också gynnar dig som konsument. När tiderna blir tuffare vill allt fler företag och butiker få nya kunder genom att ge rabatter och förmåner till de som handlar. Då gäller det för dig att ha koll på var du kan utnyttja detta och handla smartare.

Många företag använder direktreklam i brevlådan för att nå ut brett med sina erbjudanden. Men har du ”Nej tack till reklam” på brevlådan missar du alla de möjligheter till smartare köp som direktreklamen innehåller.

Som tur är finns det en enkel lösning och som allt fler börjat använda. Om du tar bort ”Nej tack”-skylten på brevlådan kommer du inom kort att bli en del av den del av Sveriges befolkning som kan handla lite smartare än andra. Helt enkelt därför att de har lite bättre koll på vad som erbjuds.

Enkelt, eller hur?

Det är inte så förvånande att vi håller med henne. Men faktum är att hon ser reklamen ur fler intressanta vinklar än den affärsmässiga som vi brukar förorda. Mamman fortsätter: 

– Min grabb är 13 år och får sin första lön nu i dagarna. Han är väldigt stolt och nöjd över att ha ett arbete och har ägnat flera timmar varje söndag åt att cykla runt och dela ut reklam. Jag har varit med några gånger och sett till så att han hittar rätt och under dessa rundor har jag börjat fundera på varför så många har ”Nej tack till reklam” på sina brevlådor. Är det för att folk inte orkar gå till pappersåtervinningen eller hur tänker de? Det är ju faktiskt så att reklambladen genererar jobb och att alla i stället borde ha ”Ja tack till reklam” på sina lådor. Någon måste plantera träden som ska bli till papper, kanske en skogsbonde i Ullared. Någon måste sedan transportera det, och pappret från returstationerna, till en fabrik som kanske finns i Hylte eller till och med i Värö.

Sen har vi folk som måste underhålla både fabriker, bilar och även förse dem med el, städning, bevakning och så vidare. Personalmatsalar måste även ha personal. De som har något att erbjuda i reklambladet kanske har anlitat en reklambyrå och det som erbjuds tillverkas i sin tur någonstans vilket genererar arbetstillfällen.

Denna långa kedja av arbetande människor resulterar till slut i en bunt reklamblad som min grabb kan dela ut. Han tar sin Monark-cykel, köpt i cykelaffären i centrum, och kör sin runda. När lönen kommer kanske han köper lite kläder, någon pryl han vill ha eller så kanske han går på bio och köper en pizza med sina kompisar.

Förutom att han tjänar lite pengar så lär han sig förhoppningsvis även att bli en ansvarsfull, arbetsam och pålitlig människa. Så jag tycker att alla borde tänka efter lite innan man klistrar upp en skylt med ”Nej Tack” på sin brevlåda. Vi måste stå upp för ungdomars möjligheter till det första jobbet. Alla jobb räknas och alla jobb börjar med det första jobbet.

Källa: Hallands Nyheter 2015 27 augusti 

Vi tror att många inte funderar på effekterna av brevlådereklam, mer än de rent praktiska. Det är en av många anledningar till att vi vill lyfta direktreklamens alla positiva effekter. För många är det ett perfekt första jobb, ungdomar kan tjäna egna pengar och många av våra medarbetare, särskilt i storstäderna, är nyanlända som behöver komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Därför kommer vi på olika sätt hålla denna viktiga fråga levande. 
Följ vår Reklam ja tack-grupp på Linkedin!

Vi hoppas du håller med oss och förstår vikten av ”Reklam, ja tack”!